伍波萨他等问答义注
Uposathādipucchāvissajjanā
11 段
332332. 对于“伍波萨他甘马以什么为开始”等问题的回答中,和合是开始——也就是说,当大家想“我们要举行伍波萨他”,先净化界场、带来欲与清净,然后聚集在一起,这个身体上的和合就是开始。中间是进行——做完前行事务之后,诵出巴帝摩卡的进行过程在中间。结束是终点——“在那里,所有人都应当和合、欢喜、无诤地学习”,这个巴帝摩卡的结束就是终点。自恣甘马的和合是开始——也就是说,当大家想“我们要举行自恣”,先净化界场、带来欲与自恣,然后聚集在一起,这个身体上的和合就是开始。中间是进行——自恣的动议和自恣的讨论在中间,最年轻(新学)比丘说“若见我当治”这句话是终点。呵责甘马等当中,事,就是成为该甘马理由的那件事。人,就是造作那件事的那个人。甘马语结束为终点——即“僧团已对某甲比丘作了呵责甘马,僧团认可,因此默然,我如此受持”,像这样每个甘马语的最后那句话就是终点。其余一切处都显而易见。
332. ‘‘Uposathakammassa ko ādī’’tiādīnaṃ pucchānaṃ vissajjane sāmaggī ādīti ‘‘uposathaṃ karissāmā’’ti sīmaṃ sodhetvā chandapārisuddhiṃ āharitvā sannipatitānaṃ kāyasāmaggī ādi. Kiriyā majjheti pubbakiccaṃ katvā pātimokkhaosāraṇakiriyā majjhe. Niṭṭhānaṃ pariyosānanti ‘‘tattha sabbeheva samaggehi sammodamānehi avivadamānehi sikkhitabba’’nti idaṃ pātimokkhaniṭṭhānaṃ pariyosānaṃ. Pavāraṇākammassa sāmaggī ādīti ‘‘pavāraṇaṃ karissāmā’’ti sīmaṃ sodhetvā chandapavāraṇaṃ āharitvā sannipatitānaṃ kāyasāmaggī ādi. Kiriyā majjheti pavāraṇāñatti ca pavāraṇākathā ca majjhe, saṅghanavakassa ‘‘passanto paṭikarissāmī’’ti vacanaṃ pariyosānaṃ. Tajjanīyakammādīsu vatthu nāma yena vatthunā kammāraho hoti, taṃ vatthu. Puggaloti yena taṃ vatthu kataṃ, so puggalo. Kammavācā pariyosānanti ‘‘kataṃ saṅghena itthannāmassa bhikkhuno tajjanīyakammaṃ, khamati saṅghassa, tasmā tuṇhī, evametaṃ dhārayāmī’’ti evaṃ tassā tassā kammavācāya avasānavacanaṃ pariyosānaṃ. Sesaṃ sabbattha uttānamevāti
《义利力篇章》的注释
Atthavasapakaraṇāvaṇṇanā
334在《义利篇章》的注释里,“十种义利”等句当中,凡是应当说明的内容,都已经在第一巴拉基格的注释里讲过了。在“僧伽善正就是僧伽安乐”等句当中,后一句是前一句的含义。
334. Atthavasapakaraṇe – dasa atthavasetiādīsu yaṃ vattabbaṃ taṃ paṭhamapārājikavaṇṇanāyameva vuttaṃ. Yaṃ saṅghasuṭṭhu taṃ saṅghaphāsūtiādīsu uparimaṃ uparimaṃ padaṃ heṭṭhimassa heṭṭhimassa padassa attho.
在“义百、法百”等语句中,是以十个项目为基础,每一项目各作十次组合,而说成一百句。其中,依最后又最后之句的方式,应知为“义百”;依最初又最初之句的方式,应知为“法百”。或者说,如来因为十种义利而为弟子制定学处,这些义利在第一巴拉基格的注释中已经以这样的方式解释过:“其中,僧伽善正就是僧伽的善正状态,就像在‘善哉,天人们’这句话出现的地方,有‘善哉,尊者’这样接受话语的状态;凡是接受如来话语的人,那对他长久地都会带来利益和安乐。因此,为了让僧伽接受我‘善哉,尊者’这句话而制定学处,显示不接受的过患和接受的功德,而不是以强力压制——为了阐明这个意思而说‘为僧伽善正’。”由于这些义利在这里出现了十次,所以应知为“义百”;而依阐明这些义利的语句,应知为“法百”。现在,依阐明义利的词句,有“词句百”;依成为法的词句,有“词句百”,这样就有两个“词句百”。在“义百”中有“智百”,在“法百”中有“智百”,在两个“词句百”中有两个“智百”,这样应知共有四个“智百”。
Atthasataṃdhammasatantiādimhi pana yadetaṃ dasasu padesu ekekaṃ mūlaṃ katvā dasakkhattuṃ yojanāya padasataṃ vuttaṃ. Tattha pacchimassa pacchimassa padassa vasena atthasataṃ purimassa purimassa vasena dhammasataṃ veditabbaṃ. Atha vā ye dasa atthavase paṭicca tathāgatena sāvakānaṃ sikkhāpadaṃ paññattaṃ, ye pubbe paṭhamapārājikavaṇṇanāyaṃ ‘‘tattha saṅghasuṭṭhutā nāma saṅghassa suṭṭhubhāvo ‘suṭṭhu devā’ti āgataṭṭhāne viya ‘suṭṭhu bhante’ti vacanasampaṭicchanabhāvo, yo ca tathāgatassa vacanaṃ sampaṭicchati, tassa taṃ dīgharattaṃ hitāya sukhāya hoti, tasmā saṅghassa ‘suṭṭhu bhante’ti mama vacanasampaṭicchanatthaṃ paññapessāmi asampaṭicchane ādīnavaṃ sampaṭicchane ca ānisaṃsaṃ dassetvā na balakkārena abhibhavitvāti etamatthaṃ āvikaronto āha – saṅghasuṭṭhutāyā’’ti evamādinā nayena vaṇṇitā, tesaṃ idha dasakkhattuṃ āgatattā atthasataṃ tadatthajotakānañca padānaṃ vasena dhammasataṃ veditabbaṃ. Idāni atthajotakānaṃ niruttīnaṃ vasena niruttisataṃ, dhammabhūtānaṃ niruttīnaṃ vasena niruttisatanti dve niruttisatāni, atthasate ñāṇasataṃ, dhammasate ñāṇasataṃ, dvīsu niruttisatesu dve ñāṇasatānīti cattāri ñāṇasatāni ca veditabbāni.
“义百、法百、词句二百;
在义利篇章中,有四百种智。”
‘‘Atthasataṃ dhammasataṃ, dve niruttisatāni; Cattāri ñāṇasatāni, atthavase pakaraṇe’’ti.
所以,凡是说过的话,都是依这个而说的。
Iti hi yaṃ vuttaṃ, idametaṃ paṭicca vuttanti.