五至二十二:杂染三法等之注释显示巴利原文
5-22. Saṅkiliṭṭhattikādivaṇṇanā
在杂染-杂染所摄三法中,一切皆应随顺善三法中所说的理趣而了知。显示巴利原文
Saṅkiliṭṭhasaṅkilesikattike sabbaṃ kusalattike vuttanayānusāreneva veditabbaṃ.
79 第七十九,在寻三法中,所谓“如业往生智的遍作”,即是天眼遍作,是为了生起该智而作的遍作。然而,这是就已生起者于作用时所行的遍作而言。此处的其余内容,依巴利原文即可通达。显示巴利原文
79. Vitakkattike yathākammūpagañāṇassa parikammanti dibbacakkhuparikammameva tassa uppādanatthāya parikammaṃ. Uppannassa pana vaḷañjanakāle parikammaṃ sandhāyetaṃ vuttaṃ. Sesamettha yathāpāḷimeva niyyāti.
82 第八十二,这是依彼所缘、有分、有分根三种而说的。此处的其余一切,唯依巴利原文而了知。显示巴利原文
82. Ti tadārammaṇabhavaṅgamūlabhavaṅgānaṃ vasena vuttaṃ. Sesamettha sabbaṃ pāḷivaseneva veditabbaṃ.
在见断三法中,对于“见所断贪生起”等,应知见所断的烦恼于凡夫生起,修所断的烦恼于须陀洹等亦生起。如此,较上位的圣者,较下位的烦恼不再生起。见所断法对修所断法,不以任何一种缘而为缘。此处的其余内容,应随顺巴利经文,依善三法中所说之特征而了知。显示巴利原文
Dassanattike dassanena pahātabbo rāgo uppajjatītiādīsu dassanena pahātabbo puthujjanassa uppajjati. Bhāvanāya pahātabbo sotāpannassāpīti evaṃ uparimassa uparimassa heṭṭhimā heṭṭhimā nuppajjantīti veditabbā. Dassanena pahātabbo dhammo bhāvanāya pahātabbassa dhammassa ekenapi paccayena paccayo na hoti. Sesamettha pāḷiṃ anugantvā kusalattike vuttalakkhaṇavaseneva veditabbaṃ.
在见断因三法中,见断因等的分类,应依注释章中所说之理趣而了知。与疑、掉举相应的痴,因无因故,入于第三句。如是,于此,凡有须由见与修所断之因者,他们即为见断因;凡无此因者,他们即是非见非修所断因。了知此所断因之分类后,其余应依见断三法与善三法中所显特征之理趣而了知。显示巴利原文
Dassanenapahātabbahetukattike dassanenapahātabbahetukādīnaṃ vibhāgo aṭṭhakathākaṇḍe vuttanayeneva veditabbo. Vicikicchuddhaccasahagato moho ahetukattā tatiyapade paviṭṭho. Evamettha yesaṃ dassanabhāvanāhi pahātabbo hetu atthi, te pahātabbahetukā. Yesaṃ so natthi te nevadassanena nabhāvanāyapahātabbahetukāti imaṃ pahātabbahetukavibhāgaṃ ñatvā sesaṃ dassanenapahātabbattike ceva kusalattike ca dassitalakkhaṇānusāreneva veditabbaṃ.
在积集趣三法中,缘起分与结合分中的顺分,与善三法相同。其余部分,就解答与计数而言,依巴利原文即可通达。显示巴利原文
Ācayagāmittike ca paṭiccavārasaṃsaṭṭhavāresu anulomaṃ kusalattikasadisameva. Sesaṃ vissajjanato gaṇanato ca yathāpāḷimeva niyyāti.
在有学三法中,无学法对有学法,不以任何缘为缘。然而,有学法对无学法,则有等无间缘与亲依止缘。此处其余,依巴利原文即可通达;小分三法亦然。显示巴利原文
Sekkhattike asekkho dhammo sekkhassa dhammassa na kenaci paccayena paccayo. Sekkho asekkhassa anantarapakatūpanissayo pana hoti. Sesamettha yathāpāḷimeva niyyāti, tathā parittattike.
在小所缘三法中,无量所缘思,即诸有学的种姓思,也可说为观察思。属于异熟的小所缘者,即于结生时以业为所缘,于转起时以眼识等门之色等为所缘,以及以彼所缘门由速行所取的小所缘为所缘而生起。然而,凡主张“以种姓心无结生”者,当以此经句遮止。其余此处,依巴利理趣即可了知。劣三法与杂染三法相似。显示巴利原文
Parittārammaṇattike appamāṇārammaṇācetanāti sekkhānaṃ gotrabhucetanā, paccavekkhaṇacetanātipi vattuṃ vaṭṭati. Vipākānaṃ parittārammaṇānanti paṭisandhiyaṃ kammaṃ ārammaṇaṃ katvā, pavatte cakkhuviññāṇādivasenarūpādiārammaṇaṃ, tadārammaṇavasena javanena gahitaparittārammaṇañca ārammaṇaṃ katvā uppannānaṃ. Ye pana ‘‘gotrabhucittena natthi paṭisandhī’’ti vadanti, te iminā suttena paṭisedhetabbā. Sesamettha pāḷinayeneva veditabbaṃ. Hīnattiko saṅkiliṭṭhattikasadiso.
在邪性三法中,邪性决定者对于正性决定者,或正性决定者对于邪性决定者,不以任何一种缘而为缘。邪性决定者或正性决定者,无不具足俱生增上缘。于正性决定者,绝无纯所缘前生;于邪性决定者,则可能有纯所缘前生。缘取不定心时,决定性的邪见可能生起。其余情况,缘取决定性者,决定者并不生起;以邪性决定者为重,则无任何法生起。善法对于邪性,非亲依止缘。其余此处,应依巴利所说之理趣而了知。显示巴利原文
Micchattattike micchattaniyato sammattaniyatassa, sammattaniyato vā micchattaniyatassa kenaci paccayena paccayo na hoti. Micchattaniyato vā sammattaniyato vā sahajātādhipatirahito nāma natthi. Sammattaniyate ekantato ārammaṇapurejātaṃ natthi, micchattaniyate siyā ārammaṇapurejātaṃ. Aniyataṃ cittaṃ ārabbha niyatā micchādiṭṭhi uppajjeyya. Sesā niyataṃ ārabbha niyataṃ nuppajjati, micchattaniyataṃ garuṃ katvā na koci dhammo uppajjati. Kusalo micchattassa upanissayapaccayo na hoti. Sesamettha pāḷiyaṃ vuttanayeneva veditabbaṃ.
在道所缘三法中,于缘起分的顺分,没有异熟缘。于业缘,在此三法中亦不得异刹那;同样地,于已生三法、过去三法中也是如此。于逆分,“无因道所缘”云云,这是针对转向而说的无因道所缘。其余此处,应依巴利理趣而了知。显示巴利原文
Maggārammaṇattike paṭiccavārassa anulome vipākapaccayo natthi. Kammapaccayepi imasmiṃ tike nānākkhaṇikaṃ na labbhati, tathā uppannattikaatītattikesu. Paccanīye ahetukaṃ maggārammaṇanti ahetukaṃ maggārammaṇaṃ, āvajjanaṃ sandhāyetaṃ vuttaṃ. Sesamettha pāḷianusāreneva veditabbaṃ.
在已生三法与过去三法中,没有缘起分等,仅得问分。何以故?缘起分等唯属俱生、前生等,而此诸三法乃过去、未来、现在之混杂。且在此已生三法中,就连等无间分等缘也不可得。何以故?因为已生三法中无有过去。而已生与未生,此二法对于已生与未生,不以任何缘为缘。然而,未生与将生,此二法对于已生,则以所缘、亲依止之力,以二缘为缘。此处其余诸义,应依巴利中所说之理趣而了知。显示巴利原文
Uppannattike ca atītattike ca paṭiccavārādayo natthi, pañhāvāramattameva labbhati. Kasmā? Paṭiccavārādayo hi sahajātapurejātānaññeva honti. Ime ca tikā atītānāgatamissakā. Uppannattike cettha anantarabhāgiyāpi paccayā na labbhanti. Kasmā? Uppannattike atītassa abhāvato. Uppanno ca anuppanno cāti ime cettha dve dhammā uppannassa ca anuppannassa cāti imesaṃ dvinnaṃ na kenaci paccayena paccayo. Anuppanno ca uppādī cāti ime pana dve uppannassa ārammaṇūpanissayavasena dvīhi paccayehi paccayo. Sesamettha pāḷiyaṃ āgatanayeneva veditabbaṃ.
在过去三法中,现在对于过去、未来,以及过去、未来对于过去、未来,不以任何一种缘为缘。然而,涅槃于这两种三法中,既不可作为缘而得,亦不可作为缘所生而得。此处其余诸义,同样应依巴利中所说之理趣而了知。显示巴利原文
Atītattike paccuppannaṃ atītānāgatassa, atītānāgatañca atītānāgatassa na kenaci paccayena paccayo. Nibbānaṃ pana dvīsupi imesu tikesu neva paccayato na paccayuppannato labbhati. Sesamidhāpi pāḷiyaṃ āgatanayeneva veditabbaṃ.
在内三法中,没有取用内外句。因为称为内与外的二聚,既不能一起作为缘,亦非缘所生;因此应知,就好比置于手掌上芥子的颜色,与手掌的颜色不能一同成为同一个所缘。正如内外句一样,在此内所缘三法中,亦不得内外所缘句。其余,依巴利原文便可通达。显示巴利原文
Ajjhattattike ajjhattabahiddhāpadaṃ na gahitaṃ. Ajjhattabahiddhāsaṅkhātā hi ubho rāsayo neva ekato paccayā honti, na paccayuppannā; tasmā hatthatale ṭhapitassa sāsapassa vaṇṇopi hatthatalavaṇṇena saddhiṃ ekato ārammaṇaṃ na hotīti veditabbo. Yathā ca ajjhattabahiddhāpadaṃ, evamettha ajjhattārammaṇattikepi ajjhattabahiddhārammaṇapadaṃ na labbhati. Sesaṃ yathāpāḷimeva niyyāti.
在有见三法中,其义亦唯依巴利原文而得。此处的计数,在巴利所明示的转起处略摄之后,应依前说之理趣,于种种合论中合论而了知。显示巴利原文
Sanidassanattikepi pāḷivaseneva attho gahetabbo. Gaṇanāpettha pāḷiyaṃ āgatavāre saṅkhipitvā heṭṭhā vuttanayeneva saṃsandanesu saṃsanditvā veditabbāti.