三藏结集成书
3 段
将三藏书写成书
Piṭakattayassa potthakāropanaṃ
然而,大寺住者所接受的,是以古巴利语结集、纯一无杂的三藏,且唯以口诵相承。那时,长老们见后世众生念与慧渐衰,便将自佛世以来直至当时口诵相传、附有注疏的三藏,著录成书。着手之际,他们住在都城阿努罗陀补罗前方、方圆六十八由旬的摩罗耶地区摩杜罗城阿罗迦洞窟,得到名为檀德西卡的地方领主护助,完成了三藏的著录。由此可知:当时大寺住者的长老们未藉国王及大臣之力,仅凭一己之力将三藏著录成书;那既是因见后世众生念与慧的衰退而作,同样也是预见到在饥馑、国土动乱等灾害危难时难以护持而作;也是为了使无畏山寺住者所持的异部学说,不致造成混乱而作。如此,大寺住者的长老们为使纯净的上座部三藏不与异部相混,如同往昔,仍以巴利语将其著录成书后,善加守护。因为,倘若那时三藏未被著录成书,到了后世,对于从异部传来的经典,便难以驳斥说:‘这些并非我们的。’然而,正因那时附有注疏的三藏已著录成书,从此以后,在未来时期,对于从异部传来的经典,便可与那些典籍对照而轻
Mahāvihāravāsino pana porāṇikaṃ pāḷibhāsāya saṇṭhitaṃ parisuddhapiṭakameva paṭiggaṇhanti, tañca mukhapāṭheneva dhārenti. Tadā pana therā pacchimajanānaṃ satipaññāhāniṃ disvā buddhakālato paṭṭhāya yāva taṃkālā mukhapāṭhenābhataṃ sāṭṭhakathaṃ piṭakattayaṃ potthake āropetuṃ samārabhiṃsu. Samārabhamānā ca te anurādharājadhānipurato aṭṭhasaṭṭhimilappamāṇe malayajanapade mātula nagare ālokaleṇe vasantā ekassa tandesikassa janapadādhipatino ārakkhaṃ gahetvā taṃ potthakāropanakammamakaṃsu . Tenidaṃ ñāyati ‘‘tadā mahāvihāravāsino therā rājarājamahāmattehi aladdhūpakārā hutvā attano baleneva piṭakattayassa potthakāropanakammamakaṃsū’’ti ca, ‘‘tañca yatheva pacchimajanānaṃ satipaññāhāniṃ disvā kataṃ, tatheva dubbhikkharaṭṭhakkhobhādibhayupaddutakālesu duddharabhāvampi disvā’’ti ca, tathā ‘‘abhayagirivāsīnaṃ sampaṭicchitasamayantaravādehi anākulanatthampi kata’’nti ca. Evaṃ mahāvihāravāsino therā parisuddhattheravādapiṭakaṃ samayantarehi asammissanatthāya yathā pure, tathā pāḷibhāsāya eva potthake āropetvāpi surakkhitaṃ rakkhiṃsu. Yadi hi tadā tepiṭakaṃ potthakesu anāropitamassa, pacchākālesu samayantarato āgatasuttāni ‘‘netāni amhāka’’nti paṭikkhipituṃ na sukarāni bhaveyyuṃ. Yato ca kho tadā sāṭṭhakathaṃ tepiṭakaṃ potthakesu āropitaṃ, tatoyeva anāgatakālesu samayantarāgatasuttāni tehi potthakehi saṃsandetvā paṭikkhipituṃ sukarāni honti.
例如,在婆提耶王时期(佛灭524-552年),大寺住者与无畏山寺住者之间,就律藏起了争执。那时,国王派遣了一位名为长迦罗延那的婆罗门族大臣,至长老们跟前。他听取了双方的说法后,作出裁决。同样,在沃诃罗迦帝须王时期(佛灭758-780年)和瞿陀婆耶王时期(佛灭797-810年),上座部众以著录成书的法与律为据,驳斥了非法之说。
Tathā hi bhātiyarājakāle (524-552-bu-va) mahāvihāravāsīnaṃ abhayagirivāsīhi vinaye vivādo uppajji. Tadā rājā dīghakārāyanaṃ nāma brāhmaṇajātikaṃ amaccaṃ therānaṃ santikaṃ pesesi. So ubhinnaṃ suttaṃ sutvā vinicchayaṃ adāsi . Tathā vohārakatissarājakāle ca (758-780 bu-va) goṭhābhayarājakāle ca (797-810 bu-va) theravādikā potthakārūḷhena dhammavinayena saṃsandetvā adhammavādaṃ paṭikkhipiṃsu .
